fan så totalt obeskrivligt värdelöst det har varit inatt
varför finns känslan "hej jag är minst i världen!" där i bakhuvet o ploppar alltid.. då menar jag ALLTID upp vid helt fel tillfälle
det är ingen nyhet att man är ensam direkt.. eller,  det där var fel sagt..
ensam går ju att tolka på flera sätt, det är inte så att jag inte har familj o vänner o djur o jag vet inte allt
men inatt var ändå jobbigt,
det var som att jag verkligen kände på mig att ngt var på väg att hända.. självklart
idag är allt klart.

jag kommer gå av om jag inte får träffa honom innan han drar, o jag vet att jag kommer känna ett obeskrivligt tomrum som förmodligen kommer skava lika mkt som min ensamhet gör för tillfället
gud vad jag unnar dig det här, du är så jävla stark o modig o jag är verkligen jätteglad för din skull
äntligen gör du ngt.. du spelar verkligen på att man måste våga för o vinna.. varför säger jag själv dom orden hela tiden då jag ska peppa ngn men sitter själv som världens fegaste fjärt?
hur som helst, världens bästa