idag när jag klev upp kl. 06:00, o 40 minuter senare klev utanför dörren var det, som min pappa skulle uttryckt det; storm i ett vattenglas,
men som jag skulle kalla galen snöstorm!
min pappas fina formulering är ngt som speglar hans optimistiska sida.. storm i luleå.. som en storm i ett vattenglas.. en piss i nilen, för er som inte förstod
hursomhelst!

sen kom jag hem igen vid 07:15, var hemma till 08:10 o sen for jag till kronan för att träna, allt gick kanonbra
tills mina ögon gjorde världens upptäckt då jag klev ut genom dörrarna till gympasalen o såg hur snötäckta alla bilar var..
nu var det inte lika stormigt.. men snön föll som.. ja jag vet inte vad
jag har aldrig varit förjust i snö på ngt sätt.. jag verkligen hatar kyla (fiffigt att jag bor i norrland va?), o det har egentligen inte slagit mig förens nu för några minuter sedan då jag stod ute i några sekunder o ändå var snötäckt från knäna o uppåt (knäna o neråt var redan begravda i djupsnön), hur fruktansvärt fridfullt o vackert de kan vara med snö då inte kylan naffsar en i kinderna..
allt var tyst, klockan var för lite för att ens jag skulle vara vaken i vanliga fall, man såg inga bilspår.. inga bilar med för den delen, förutom dom som stått parkerade utanför 1 timma o nu var dränkta i mjuksnön..
idag känns som en bra dag

en fruktansvärt bra dag.. hoppas den slutar lika bra!

precis utanför min port..  dessvärre ser man inte riktigt själva djupet på snön

galet