när jag släpade mig upp tidigt imorse för att göra mitt 5.e besök på toa under natten möttes jag av min lillebror som satt på andra toaletten, o som.. så vackert han besrekv det; höll på o skita ut hasses specialen o att de brände i röven,
kände sig mkt bättre i hals o förkylning än vad han gjort dagen innan
så där sitter jag.. där det känns som om ovanstående rubrik är ett faktum hos mig
att jag aldrig lär mig.. min käft är för stor o så fort högre makter får chansen att jävlas med mig så tar dom den chansen..
idag är det onsdag.. dag2 på min förkylning, o det går utför
ikväll har jag träning.. o att ens tänka tanken att inte vara med på den finns inte
jag har kurerat mig.. storshoppat på apoteket för andra gången den här veckan

alla som spelar i samma lag som mig vet att jag är bäst på o dyka upp inför matcher med min lilla medicinpåse
DM i arvidsjaur i helgen lär ju inte blir ngt undantag
jag har lärt mig att gilla läget.. det ska väl kännas att man lever?