skitsnack på hög(jävligt låg..)nivå!

hej bloggen!

idag tänkte jag ta upp ämnet; min föredetta bästa vän
läsare som har följt med mig under en lång tid vet att jag hade en självsfrände under hela min uppväxt fram till nångång i november förra året
ngn som jag pratade med minst 5 gånger om dan, som jag jämt tjockade maxmat med, som jag anförtrodde allt åt, som jag visste alltid fanns där, som visste att jag alltid fanns där, o som jag skulle bli gammal tillsammans med
ja för hur många gånger pratade vi inte om att vi skulle skaffa barn o ligga där o trycka ut ungjävlarna samtidigt,
eller våra drömmar som små om att öppna en liten salong o ha en kanin som vi färgade rosa som skulle heta pinky

eller alla dom gångerna vi låg hemma i hennes rum i hennes föräldrahem, o lyssnade på "rikaste flickan" o sjöng med o trodde vi var nästa svenska pop-duo att slå igenom
hursomhelst, alla vet att jag pratar om pullis,
o anledningen var så enkel att vi bara växte ifrån varandra
det var nog inga hardfeelings(trodde jag..), vi slutade bara höra av oss till varandra, hon hade sitt liv.. o jag hade mitt, o för första gången nånsin på 13 år var vi tydligen inte inräknade i varandras
kanske tog vi varandra för givna, o var för envisa

vad som nu detta inlägg till största del ska handla om, är ngt som gör mig rasande
jag har aldrig sagt ett ont ord om pullis sen vi gick skilda vägar,
jag har saknat henne sjukt mkt eftersom hon var en stor del av mitt liv, visst har jag varit besviken.. men aldrig någonsin har jag sagt ngt som kan klassas som skitsnack
vad som gör mig så himla ledsen är när jag får höra av folk jag träffar, hur mkt skit o hur mkt elaka saker som har sagt om mig
jag vet att jag inte har gjort nånting elakt mot henne, aldrig någonsin har jag de varit några problem som vi inte rett ut, utan att de ska hunnit växa sig större
så varför i all fridens värld, ska de behöva vara så att jag får höra från olika håll att dåliga saker om mig kommer från hennes mun?
är det nånting som hon stör sig på, eller nånting jag gjort henne så kan hon ta det med mig
istället för o gå runt o säga massa saker som jag påståtts ha gjort eller sagt

skulle de vara så att hon inte tycker om mig, så visst. jag kan fan inte göra ngt åt det,
o skulle de varit så att jag gjort ngt för o förtjäna de.. så fine, då hade jag oxå kunnat acceptera att hon har problem med mig,
saker rör henne o mig
o de finns ingen jävla anledning i hela vida världen att jag ska hängas ut på ngt sätt som inte är sanningen eller de minsta välförtjänt
men jag blir jävligt besviken då hon inte har mage att hålla sig till sanningen, eller säga de rätt till mig om de är ngt hon stör sig på
för nog fan tycker jag att man kan kräva lite raka puckar o lite ärlighet efter all den tid som vi suttit ihop

jag blir så trött, så trött på denna sandlådenivå

Kommentarer
Postat av: Corundum

Det där är helt sjukt. Det kunde lika gärna ha varit jag som skrivet inlägget, jag har varit (är) med om exakt samma sak, till punkt och pricka...



Min allra bästa, äldsta vän och jag kunde av olika anledningar inte ses mer. Ingens beslut, vi hamnade bara på olika orter. Då börjar han prata illa om mig bakom min rygg inför våra gemensamma bekanta.



Jag förstår det inte, och jag lider med dig. Hoppas verkligen det löser sig för dig på något sätt.



Lycka till!

/jag.

Postat av: Anonym

Tycker dock det kommer mest skitsnack från din mun uti det här, och så länge jag kännt er, så har du betett dig som en fitta mot pullis!! tänk på vad du skriver, du är ingen ängel, som du verkar tro.

2009-04-16 @ 17:50:44

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback