jag tog mig i kragen
hej bloggen!
idag har varit en jobbig dag
mestadels för att jag lyckats med o lura mig själv att jag är nog ung för o palla med en 2-dagars,
jag däckade vid 22 igår o sov till ungefär 09.15 idag.. upp som en raket o käkade gröt, for på campus..
fick huvudvärk.. promenerade hem, käkade lunch o spelade spel med ricke o pappa, o sen käkade jag middag o sen badade jag.. o efter det råkade jag somna o vaknade vid 20,
nu sitter jag här.. minst lika trött som jag var igår.. har övervunnit kampen om illamåendet o förbarmar mig själv över 2dagars nästa helg
nu till helgen ska jag fasiken ta det lugnt, måste ju vara nån måtta med alkoholintaget, framförallt då mammas 2liter sprit hon tog med från indien är slut..
o jag kan i ärlighetens namn räcka upp handen o säga att jag är mer än skyldig till det
imorrn måste jag städa
det ser förjävligt ut här
inte så konstigt då jag än en gång kan nämna hur min förra vecka knappt spenderades hemma, o helgen ska vi ju inte tala om sen den lilla bekännelsen ovanför..
jag skulle verkligen behöva rensa ur min gardeob, säkerligen slänga hälften.. o hälften av de som blir kvar kan jag knöla ner i förrådet eftersom det ändå inte används,
påtal om förrådet skulle det var kul o besöka det.. o kanske gå igenom min skosamling, skulle garanterat hitta ngt som jag inte ens kommer ihåg att jag äger
imorse skrev micke till mig på msn, efter att ha läst min blogg
"jag trodde inte du ville prata med mig eftersom det gått så länge sen vi hördes av"
men.. tillbaka till samma sak
tröttnar man inte på att höra av sig om man inte får gensvar?
jag kan inte sitta o prata med ngn som inte verkar ha ngt att säga.. är det konstigt att man känner sig som att man inte är delaktig i ngns liv?
o återigen så känns det bedrövligt att jag ska behöva vara den som ska styra upp saker
jag önskar bara att JAG kunde få det där samtalet med "jag skulle bara höra hur du mår?" eller.. bara nånting,
det handlar inte om att hänga ut ngn på så vis, o folk som läser min blogg vet att jag var uppöveröronen kär i den här killen,
men min blogg handlar om mig.. o mina tankar, o jag måste få ur mig det jag känner
tar folk sen illa upp för att de jag skriver o känner, inte behagar dom.. så tänker jag inte be om ursäkt
från det ena till det andra ska jag gå in på vad min rubrik handlar om,
lagomt såhär på kvällskvisten tittade jag mig omkring i mitt jävligt stökiga rum o insåg att det var saker jag behövde göra
eller 1 sak i synnerlighet som har legat o skavt med framsidan neråt
ni som är trogna bloggläsare vet säkert vad jag pratar om
fotografiet på micke, självfallet..
det fick blir ett projekt i sig,
o vad som fick ersätta hnm är för mig ngt skrivet i stjärnorna
den enda mannen jag vet aldrig komma svika mig, eller lämna mig.. eller få mig att känna mig som en skugga av mitt forna jag
min pappa,
min klippa, min hamn i stormen
min stöttepelare o förmodligen den bästa jag vet
min förebild o min enda självklarara mannen i livet
fast en stor puss o massa kärlek till min mamma med!!!!!!!! <3
en procedur som inte tog alltför lång tid, men för en gångs skull var jag duktig nog o fotade vad som skedde;
nu är det dax att ta sig tillbaka till verkligeheten, victoria
livet blir vad jag gör det till, jag skapar mitt eget öde
är man inte beredd att offra, förlorar man
så är det bara
det var inget jag inte var medveten om,
men frågan kvarstår, hur medveten var du?
o framförallt,
jag hoppas det som gjorde dig medveten, även tillfredsställde dig
för annars var det rätt i att inte kämpa
/victoria
idag har varit en jobbig dag
mestadels för att jag lyckats med o lura mig själv att jag är nog ung för o palla med en 2-dagars,
jag däckade vid 22 igår o sov till ungefär 09.15 idag.. upp som en raket o käkade gröt, for på campus..
fick huvudvärk.. promenerade hem, käkade lunch o spelade spel med ricke o pappa, o sen käkade jag middag o sen badade jag.. o efter det råkade jag somna o vaknade vid 20,
nu sitter jag här.. minst lika trött som jag var igår.. har övervunnit kampen om illamåendet o förbarmar mig själv över 2dagars nästa helg
nu till helgen ska jag fasiken ta det lugnt, måste ju vara nån måtta med alkoholintaget, framförallt då mammas 2liter sprit hon tog med från indien är slut..
o jag kan i ärlighetens namn räcka upp handen o säga att jag är mer än skyldig till det
imorrn måste jag städa
det ser förjävligt ut här
inte så konstigt då jag än en gång kan nämna hur min förra vecka knappt spenderades hemma, o helgen ska vi ju inte tala om sen den lilla bekännelsen ovanför..
jag skulle verkligen behöva rensa ur min gardeob, säkerligen slänga hälften.. o hälften av de som blir kvar kan jag knöla ner i förrådet eftersom det ändå inte används,
påtal om förrådet skulle det var kul o besöka det.. o kanske gå igenom min skosamling, skulle garanterat hitta ngt som jag inte ens kommer ihåg att jag äger
imorse skrev micke till mig på msn, efter att ha läst min blogg
"jag trodde inte du ville prata med mig eftersom det gått så länge sen vi hördes av"
men.. tillbaka till samma sak
tröttnar man inte på att höra av sig om man inte får gensvar?
jag kan inte sitta o prata med ngn som inte verkar ha ngt att säga.. är det konstigt att man känner sig som att man inte är delaktig i ngns liv?
o återigen så känns det bedrövligt att jag ska behöva vara den som ska styra upp saker
jag önskar bara att JAG kunde få det där samtalet med "jag skulle bara höra hur du mår?" eller.. bara nånting,
det handlar inte om att hänga ut ngn på så vis, o folk som läser min blogg vet att jag var uppöveröronen kär i den här killen,
men min blogg handlar om mig.. o mina tankar, o jag måste få ur mig det jag känner
tar folk sen illa upp för att de jag skriver o känner, inte behagar dom.. så tänker jag inte be om ursäkt
från det ena till det andra ska jag gå in på vad min rubrik handlar om,
lagomt såhär på kvällskvisten tittade jag mig omkring i mitt jävligt stökiga rum o insåg att det var saker jag behövde göra
eller 1 sak i synnerlighet som har legat o skavt med framsidan neråt
ni som är trogna bloggläsare vet säkert vad jag pratar om
fotografiet på micke, självfallet..
det fick blir ett projekt i sig,
o vad som fick ersätta hnm är för mig ngt skrivet i stjärnorna
den enda mannen jag vet aldrig komma svika mig, eller lämna mig.. eller få mig att känna mig som en skugga av mitt forna jag
min pappa,
min klippa, min hamn i stormen
min stöttepelare o förmodligen den bästa jag vet
min förebild o min enda självklarara mannen i livet
fast en stor puss o massa kärlek till min mamma med!!!!!!!! <3
en procedur som inte tog alltför lång tid, men för en gångs skull var jag duktig nog o fotade vad som skedde;
nu är det dax att ta sig tillbaka till verkligeheten, victoria
livet blir vad jag gör det till, jag skapar mitt eget öde
är man inte beredd att offra, förlorar man
så är det bara
det var inget jag inte var medveten om,
men frågan kvarstår, hur medveten var du?
o framförallt,
jag hoppas det som gjorde dig medveten, även tillfredsställde dig
för annars var det rätt i att inte kämpa
/victoria
Kommentarer
Trackback